Underbara jävla sommar.

Imorgon kör vi en roadtrip upp till Sundsvall och dagen efter till målet på vår resa - Borgafjäll. Norrland, kära norrland. Med fin fina brudar. Början på sommaren skulle inte kunna se bättre ut. Okej, kanske om väderprognosen såg lite bättre ut, men klagar inte!

Jag känner på mig att den här sommaren kan kunna bli en av de bästa hitills. Sommaren 2010 var ju skitbra, men ja, 2011 luktar då helt underbaaart. Peace&love, Arvika, Emmaboda och kanske en vecka på Tranarö. Kanske en tid i Kramfors också. Usch jag vill ha allt på samma gång.

De artister jag vill se på Peace

•   Bob Dylan
  The Strokes
  Deadmau5
  Håkan Hellström
  Nationalteatern
  Timbuktu
  Lykke Li
  The Sounds
  Hoola Bandoola band
  Bob Hund
  Paolo Nutini
  Veronica Maggio
  Teddybears
  Jimmy Eat world
  Those dancing days
  Kapten Röd
  Movits!
  Osv
  Osv
  Osv

Håkan Hellström - Man måste dö några gånger innan man kan leva

Nu är det mindre än två veckor kvar till sommarlovet. Man märker på folk hur sjukt trötta de är. Energin är i botten med det vägrar lärarna ta hänsyn till. Tyckte jag hörde lite åska nyss.

Så, vad har jag lyckats med sen sist?

 Blivit av med lite restuppgifter.
 Övningskört för första gången (!)
 Blivit utslängt från en pizzeria.
 Planerat sommaren lite sådär extra.
 Osv 
 Osv


 

Jag vet inte riktigt vad som har hänt.
Jag har alltid kunnat skriva.
Skrivit av mig i diverse böcker som ingen någonsin får läsa.
Men vad har nu hänt?
Varken på papper eller i datorn funkar det.

Blir så jävla frustrerad.
Man sitter och lyssnar på t.ex den här, och blir så sjukt rörd.
Det är lite ord. Men så sjukt djupt. Och fint.
Själv skriver man något, och det blir inget av det.
Delete-knappen blir den mest använda på hela skrivbordet.
Jag menar inte att den här bloggen ska vara något jävla djupt pretto-fenomen,
för det har den aldrig varit. Menar mer i mina gulnade anteckningsblock kallade dagböcker.
Förstår egentligen inte varför jag har den.
Bloggen alltså.
Skriver varken något intressant eller lägger upp någon fin bild.
Kanske tycker det är lite roligt.
Kanske tycker det är bra. Vara lite som alla andra.
Ja. Eller kanske en liten manual för er alla där ute som kanske får för sig att vara lite som mig.
För det händer ju. Ofta och så.

Mer då? 
Sjukt tacksam för mina vänner.
Ja, har en sådan vecka då jag är lite kärleksfull och tänker lite för mycket.
Anledningen är att jag är förkyld.
Och förkylningen gör så att jag hör allt jag själv säger jättehögt. Och det är jättejobbigt.
Så jag försöker vara så tyst som möjligt.
Inte för jag lyckas.
Spelade gitarr och sjöng för fullans halls nyss, men det började klia så mycket i min hals så jag trodde jag skulle dö. Bättre att vara tyst.

Ronja och jag tillbringade en timme eller så på bryggan. Utbytte lite sådant där vi tonårstjejer gör - skitsnack.
Fast inte så mycket. Vi snackade om killar också. Är det inte intressant hur jävla kul man kan tycka det är? Att snacka killar. Ja, fy fan kan inte få nog.
Jobbigt dock när man snackar killar förmycket. Då bygger man upp en sjukt perfekt man i huvudet, som aldrig kommer att dyka upp. Nej. Från och med nu ska jag bara skita i allt och styra lite betyg. 22 dagar kvar.
Engelskanationella imorgon.
"Jag önskar att jag hade lite kärleksproblem, bara för att få någon sorts kärlek alls."     

Mulet, kallt och regnigt, dagens väder. En perfekt tag att sitta på Hugos med brudarna och strosa runt i Luthagen och fynda på Myrornas. Hem kom jag, 160 kronor fattigare, en jacka och lite smycken rikare. Fyndarjohanna var framme. Sitter här nu, nöjd med mina inköp och småäter. Klockan sju ska jag sätta igång och plugga. Ska bli färdig med det mesta idag har jag bestämt. Bävar intför nationella på fredag.

Annars då? Jag ska börja lägga undan pengar i festivalkassan from nu. I min lilla spargris formad som Big ben ska dom ligga.

Nu ska jag plocka upp lite och göra det så skönt som möjligt inför pluggandet. Tack för att ni fortfarande tittar in här ibland!


Fleet Foxes - Oliver James

Ligger i min säng och kan verkligen inte sova. Jag som brukar försöka lägga mig elva. En förkylning håller på att bryta ut, men har verkligen inte någon lust att stanna hemma någon dag. Fast det kanske är klokt, så jag får lite plugg gjort. Plugg utöver skolan alltså.

Ärligt talat, och jag ber om ursäkt nu till alla som förväntar sig en bitter bloggerska, men fy fan, livet leker. Om vi fortsätter skynda på allting så otroligt mycket så kommer vi stå där i september eller något, när det första snön faller, och tänka "Och var försvann tiden?". Från och med nu ska jag göra någonting för värt varje dag. Åtminstonde varannan. Man får ju inte bli sliten.

Den här låten håller jag på att lyssna sönder. Gråter lite. Depplåt. Tänklåt.  Lever mig in lite.

Lyssna sönder den du också!
Sjukt onice video dock.

Valborg var galet och skitbra. Jag hade så jävla kul. Festivalabstinens nu. Det var lugnt i skolan. Alla var slitna. Jag har lyssnat på Veronica Maggios nya album tusen gånger redan, och 1000 gånger till ska det bli. Håret mitt har växt ett antal millimeter och jag irriterar mig sjukt på det.
Vad klarade jag av på Valborg? Ja, jag hann träffa sjukt mycket kompisar. Jag hängde i humc. Jag hann bli sjukt dissad. Insåg vilka man inte ska ödsla energi på, och är välkommen hos. Gav sjukt mycket kärlek till mina vänner. Insåg att jag nog har ett av världens bästa gäng. Vill ha dom hela mitt liv. Kan inte säga för många gånger hur mycket dom äger. Alla utomstående borde vara så sjukt avundsjuk på mig som har dom. Hann även dra på fest. Jag han träffa Tobias och hans norrköping. Jag hann sitta ett tag på Palermo med mina öldrickande vänner. Jag hann få vittna poliser som hällde bort lite av det roliga för mina vänner. Ja, jag hade en värd Valborg. Vad skriver jag? Ordbajs!

Ja, jag håller på att fixa lite. Förlåt mina fina.

Veronica Maggio - Snälla bli min.